thompascirkusliv.

Hej!

Idag blir det en dag med fullt upp. Jag har fyra aktiviteter. Först blogg nu, sedan Flinka Fingrar och ett möte, sedan parsamtalskurs. Så igår gjorde jag inte så mycket. Det var bäst att vila upp sig. Så jag hann att titta på tre filmer igår hemma. Det var lite synd att jag inte orkade gå till Leva- och Fungera-mässan. Det brukar ju vara kul där. Jag gillar ju bilar och teknik. Sedan kan man träffa många roliga människor där. Men sånt är livet, ibland orkar man inte. Jag har planer i helgen att gå på Dumbo om jag orkar. Eller kanske det blir nästa vecka. Om jag inte går på bio blir det promenad i stället. Kanske inte sju kilometer, vi får se. Jag tänkte gå neråt Röda Sten, det är fint. Om det är fint väder så kanske det blir en glass. Jag är sugen på att testa det veganska caféet i konsthallen. Jag vet inte när de öppnar för säsongen. Men jag hoppas de har öppet, för det vore mysigt att testa. Jag är sugen på vegansk glass.

Nästa vecka är det fullt upp igen. Men det är många bra grejer, så det gör inte så mycket. Jag märkte att det var fullt upp, för jag och morfar försökte boka in en tid när han skulle hälsa på, men det gick inte. Men det vore kul om han kunde komma, men jag kan inte prioritera bort något av det. Jag får kolla mer noggrant på en tid. Annars får det bli veckan efter. Om inte annat så syns vi ju i påsk. Det ska bli skönt att åka hem några dagar och vila, jag behöver nog det, för nu har jag jobbat mycket. Och många kurser, plus att jag har haft mycket runt mig som alla säkert har märkt. Men det börjar lägga sig nu, det är skönt.

De nya assistenterna är inte så nya längre sedan man lärt känna dem. Alla är trevliga, och det känns som allt fungerar bra här nu. Framför allt kan jag vara den jag vill vara på ett annat vis än förut kanske. Med andra ord: det som var jobbigt blev något jättebra i alla fall.

Ikväll börjar äntligen parsamtalskursen. Jag är lite nervös, men det kommer nog att gå bra. Största utmaningen är att jag inte dricker någon Cola idag. Egentligen kunde jag dricka fram till klockan tolv, men det blir bara jobbigt, så jag dricker inte alls. Det för att man tror att koffeinet kan häva känslor. Och det kan ju ligga lite i det, så jag följer det rådet. Så jag får se om det blir jobbigt, för då kanske jag tar ett litet glas. Men jag dricker ju mindre överlag nu, så det ska väl gå.

Det är en lyx för mig, för den lokalen vi har är bara en kvart härifrån. Så det är ingen fara att vi slutar klockan 21, jag hinner ändå lägga mig i tid. Kursen är tolv gånger, så den är väldigt omfattande. Det är kul att göra något omfattande för en gångs skull, jag brukar bara gå korta kurser. Det finns ju en fortsättningskurs sedan också. Jag ska nog gå den också om det här går bra. Som jag skrev tidigare så kommer jag att berätta hur det går, men jag kan inte berätta vad vi pratar om, för det är privat. Även om jag brukar vara öppen här så finns det andra som jag måste måna om integriteten för. Ni som har läst mina tidigare inlägg vet lite om vad parsamtal går ut på. Så jag skriver inte allt igen.

Som ni förstod förut så är morfar hemma nu. Det är skönt. Jag tycker om när han är hemma, det är lättare att ha kontakt då. Allt hade gått bra hem, det hade bara varit lite turbulens på flygresan i luften, men det hade inte hänt något. Han är inte rädd för att flyga, det är tur så mycket som han flyger. De är trötta nu på grund av tidsomställningen, men de är ok. Så nu är han hemma ända till i höst. Han kanske åker bort när han fyller år, det vet jag inte. Men då blir det bara en vecka eller nåt. Han fyller åttio år nästa gång, det är en stor dag. Han är väldigt pigg för att vara åttio år.

Nog om morfar nu. Vad det gäller böcker så har jag inte kommit så långt. Jag håller fortfarande på med Skulden som jag bär av Elisabeth Höglund. Men den är väldigt bra, det är bara det att jag somnar hela tiden för att jag läser så sent. Men jag vill komma igenom den, så jag ska läsa den på dagtid någon gång. För egentligen tror jag det är en bok som jag skulle kunna sträckläsa. Jag tycker ju att hon skriver helt fantastiskt. Framför allt väldigt rakt och ärligt, det är väldigt imponerande. Det var ju till och med så att jag tänker köpa hennes bok Nattens Änglar. Jag har läst den på Storytell. För det är en bok som har varit till väldigt stor hjälp för mig, och efter den så mår jag mycket bättre. För jag kommer i kontakt med känslor som jag inte orkar kännas vid annars. Den är om hennes cancerresa och vägen till att bli frisk. Det var en lång väg men det gick ju som alla förstår bra eftersom hon fortfarande lever. Hon fick ju bra hjälp, det var tur. Men med hjälp av den kunde jag komma åt känslor som var kopplade till min vän, som jag inte orkade känna annars. Jag är väldigt glad att jag läste den även om den var tung. Så jag ska skriva till henne och tacka, jag har inte orkat det än bara.

Men det är ofta som jag är hjälpt av böcker. Och jag har varit det i stor del av mitt liv. Jag tror att det dels är för att jag klarar den delen av livet med talböcker själv. Dels för att det är lättare att hantera känslor genom böcker än vad det kanske är när man har dem själv. Men jag har inte hunnit till biblioteket än för att hitta fler böcker om Asperger och ADHD, jag får se till att hinna det någon gång. Det kanske är ett bra läge i sommar att läsa mer om det, när jag inte har så mycket annat. För det tar upp så stor del av min tid och tankemöda då. För att jag vill lära mig så mycket som möjligt och ta åt mig informationen. Plus att det många gånger är en stor upplevelse, för jag känner igen mig så mycket. Och det är skönt att ha hittat det, för första gången behöver jag inte fundera så mycket på vad som är ”fel”. Jag har funderat väldigt mycket i hela mitt liv, men nu har jag äntligen hittat något som jag kan känna igen mig i, och som jag kan tro att det beror på. Sedan om det beror på det eller om det beror på kognitiva svårigheter på grund av min grundskada, eller om jag har någon av de diagnoserna Asperger eller ADHD, det får utredningen utvisa. Ny forskning visar ju att 30 % av alla med CP-skada har en eller båda diagnoserna. Så det vore ju inte helt omöjligt. Och nu enligt hemsjukvården ska remissen vara skickad till öppenpsyk. Sedan tror jag det när jag ser det, alltså när jag får remissbekräftelse. Är den skickad så blir det kors i taket. Det har ju tagit jättelång tid att få den remissen trots att vuxenhabiliteringen skrev en jättefin remiss till vårdcentralen. Det tycker jag är både dåligt och underligt. Sedan får jag säkert vänta på tid för utredningen. Men det kan jag stå ut med för det får alla göra. Tyvärr verkar det som att det är väldigt lång väntetid. Men vet man att det är på väg så är det lättare att vänta. Jag återkommer givetvis om hur det här går. Jag skriver ju lite om det i nästan varje inlägg. Så ni kommer att få veta.

Annars så har vi ju årsmöte till helgen nu i DHR. Jag tycker att det ska bli kul, det brukar ju vara bra årsmöten. Dock väldigt långa. Vi är nog en av de föreningar som har längst årsmöte. Men jag tycker att det är bra, för då får alla säga vad de vill säga. Jag tycker inte om när man snabbar på årsmötena för mycket, det är ändå det högsta beslutande organet i en förening. Så det är viktigt att det blir bra.

Nu hinner jag bara skriva lite till. Det sista jag vill säga är att jag har blivit så intresserad av att vara ute och promenera, och jag tycker att det är jätteskönt. Så om någon har några fina vandringsställen i Göteborg så får ni gärna säga till. Asfalt är allra bäst, men grus funkar också. Skog är lite begränsande eftersom jag har rullstol. Just nu känner jag bara till fina ställen i Angered och nere vid Röda Sten. Nog för att det är jättefina ställen, men jag vill gärna ha något nytt också. En av mina assistenter tipsade om Storås, så dit ska jag gå och kolla.

Sedan vill jag bara tacka för att det är så många som läser bloggen och gillar den. Det gör mig stolt, för det tyder ju både på att jag skriver bra, men också att det är många som är hjälpta av den, förmodligen. Och det driver mig att vilja fortsätta. Jag kommer inte att ha något direkt uppehåll i sommar. Åker jag bort eller om det blir några andra dagar än det brukar vara så säger jag till. Min ambition är att kunna skriva två gånger i veckan ändå. Dock inte på Pride-veckan, för då har jag inte tid. Men det är inte förrän i juni, så jag tror ni överlever.

Apropå Pride så har jag fått en förfrågan om att sitta med i ett panelsamtal. Jag har tackat ja till det, det ska bli roligt. Jag ser fram emot Pride extra mycket i år, för jag orkade ju inte alls gå förra året. Det var för nära min väns bortgång, så det påminde mig alldeles för mycket. Det var ju synd, för det var ju Europride förra året, det kom deltagare från hela Europa. Jag hade ambitionen att gå dit, men det gick inte. Men nu ska jag gå stolt i paraden. Dock så vet jag inte än när den är, det får jag kolla upp. Det enda som kan få mig att inte gå dit är om den är när vi ska på kryssning. Vi ska fira mammas födelsedag så, hon fyller jämt. 23-25 juni hoppas jag inte att paraden är. Men är den under den tiden så får jag delta i allt annat. Då är det inget att göra åt, men jag tror inte det.

Nu får jag avrunda, för jag hinner inte gå in på nästa ämne med kvalitet, för det blir ont om tid. Jag kommer in på onsdag igen, så det blir lite mellanrum nu, men det är inget att göra åt, för det var det som gick att ordna. Men det blir så ibland, jag är ganska upptagen som ni har märkt. Men ni får givetvis höra av er om det är något. Njut av den värmen som har kommit, ta hand om varandra och hitta på något kul! Man mår bättre av det. Ha det så bra så hörs vi snart igen!

Kram

Thompa