Vecka 4
Hej!
Nu har begravningen varit, i fredags. Den var jobbig, men den var fin. Prästen var väl så där… Han var skaplig, men jag var inte superimponerad! Man får vara glad i alla fall, för att det blev fint och inte hänga upp sig på detaljer. Men han sa fel på några årtal, när han prata om farmor, han försökte prata utan papper, men det hade nog varit bättre om han hade haft papper, tror jag.
Mitt tal blev fint och alla blev nöjda. Jag hade lite svårt att höra när hon läste upp det, men jag vet inte om det var för att hon pratade lågt eller om det var för att jag var upprörd, för de läste upp det samtidigt som vi var framme vid kistan, vid avskedet. Men de andra hade inte svårt att höra, så jag vet inte om det var, som sagt, för att jag var upprörd. Jag blev väldigt berörd vid avskedet, så jag är väldigt tacksam för att min morfar kom, för han hjälpte mig jättefint där. Jag är även tacksam för min bror, för han hjälpte mig hela begravningen i övrigt. Den låten som jag hade valt att ha med, den var tyvärr inte med, jag vet inte varför. Om de inte gilla den, jag vet inte, jag brydde mig inte om att fråga, de hade säkert sina skäl till det.
Jag fick några minnessaker med mig från farmor till slut. Det blev en filt och två kuddar, som hon har broderat själv. Och så de gosedjuren som jag hade köpt, som hon inte har med sig nu. Elefanten har hon ju med sig. Så där har vi varsin elefant – det är fint! Jag är nöjd.
Mamma lovade att jag skulle få kolla på några mer grejor, men de måste först gå igenom källaren. Just nu så ligger allt på lite olika ställen, utan någon större ordning, men det blir nog bra.
Jag tror att de andra var nöjda med begravningen också, vi har inte prata så mycket efteråt, men de har heller inte klagat. Min bror tyckte det var jobbigt, men i övrigt fint, tror jag. Jag är väldigt tacksam att det låg ett bårtäcke över kistan, så det blev inte riktigt så tydligt. Nu är det väl inte därför man har ett sånt täcke, tror jag, utan det är väl för att farmor ska kremeras och då har vi köpt en ”enklare” kista. Men det gör ju inget, eftersom hon ändå ska kremeras och urnan är fin, som vi har kollat ut. Hon ska få en med fåglar och hav och en båt, tror jag. Jag vet dock inte när urnsättningen kommer vara ännu. Tjälen måste gå ur marken först. Så jag kan tänka mig att det blir i börja på mars eller nåt sån, jag vet inte riktigt. Undrar hur det kommer vara på urnsättningen? Jag tyckte farfars urnsättning var jobbig, och då hade vi inte lika god kontakt. Sen brydde jag mig om honom, det var inte så, men farmor har ju varit väldigt nära, så det kommer förmodligen vara lite jobbigare, men jag hoppas att jag redan har gjort det värsta i kyrkan. Jag minns inte allt av begravningen ens, men det är ganska skönt, på ett vis, för då lider man ju inte av det. Jag tror man ska vara ganska glad för att hjärnan gör så. Jag hoppas bara att minnena kommer tillbaka så småningom.
Jag fick en utskrift av pappa på talet, på det fina pappret, så jag funderar på att göra en tavla av det och rama in det. Sen ska jag hitta farfars begravningstal också, och hänga det bredvid. Men det gör jag inte nu, jag måste hitta lite ork först.
Jag skulle gå på bio i helgen, men det blev ingenting, förjag orkade inte, jag har varit ganska slut och arg. Så det är väl reaktionsfasen nu, antar jag! Det är lite jobbigt, för man vet inte hur man reagerar. Jag tänkte jag skulle gå ut i skogen och pröva mina röstresurser lite grand! Där det inte finns något folk, för om någon hör mig, så börjar de väl fundera på om jag är störd eller nåt, nej, skämt åsido, jag tror det är bra att gå till skogen och skrika lite för att få ur sig frustration på ett bättre sätt än att bli arg på nån, som inte har gjort något. Jag brukar inte bli arg, men nu har jag lite kortare stubin, så nu händer det ibland. Dock så tror och hoppas jag att alla har förståelse för det, men det är onödigt att utsätta omgivningen för mer än vad som behövs.
Jag läste på nätet att reaktionsfasen kunde vara upp till 4 månader – låter jobbigt! Men, men det är väl sånt som är, man kan inte göra nåt åt det. Saker och ting måste väl få ha sin gång, tänker jag. Men jag hade gärna vilja snabba på den gången lite, men det går inte!
Den här veckan har jag inte haft någon vilodag, men nån dag ska jag unna mig det och bara ligga kvar i sängen och kolla på TV och sånt, för det tror jag är nyttigt. Och slippa umgås med nån.
Snart börjar ju vinter OS och då kan jag gräva ner mig i det! Då kan jag skrika på TV:n, om de gör fel och det är bra, för de hör ju inte mig och mår inte dåligt av det. Nu låter det som om jag är jättearg hela tiden, men det är jag inte! Men om jag är arg en gång i kvartalet annars, så är jag väl arg varannan dag nu, istället. Inte på någon speciell person, utan på allt! Så det är klart att det är lite oftare än en gång i kvartalet. Sen har jag ju tyvärr lite andra bekymmer också, min vän som är sjuk och så är morfar är i Thailand och det har komplicerat till sig lite för min vän. Det är väldigt dålig timing men det kan inte hen hjälpa, utan det är bara att stötta det som man kan, ändå. Men det är klart att det är jobbigt när allt händer på en gång. Men förhoppningsvis, om inte bra, så ska det gå skapligt i slutänden i alla fall. Och morfar kommer ju faktiskt hem igen! Så det är bara jobbigt just nu. Det är bara det att hans telefon inte fungerar som vi hade tänkt oss, så det blir lite problem när jag ska skicka sms, men, men han får låna ”kvinnfolkets” telefon tills vidare. Tur att någon telefon fungerar i alla fall, annars så hade det blivit jobbigt!
Jag var och bowlade igår! Det var kul! Jag har inte kört sen i mitten på september någon gång, för att jag har sparat resor och så har jag varit förkyld också i december och början på januari, men jag är skapligt nöjd. Det bästa serieresultatet jag fick igår var 112, så med tanke på mitt skapligt långa uppehåll, så får jag vara glad! Så nu hoppas jag att det blir tre gånger i veckan, som innan. Jag brukar vara ganska disciplinerad när det gäller träningen. Dock så kör jag med staket nu, eftersom jag inte har kört på lång period, så får jag börja med staket, så jag får tillbaka glädjen i spelet igen. Jag hittade ett bowlingklot som jag vill köpa, i affären bredvid. Det var jättecoolt – svart med en guldig döskalle på, dock så kostade 2900 kr, men jag får väl spara. Det tar väl typ ett halvår, minst! Jag tänkte jag skulle be morsan att lägga undan 3 – 400 kr i månaden, men jag får se, jag får prata med dem, det beror på hur min ekonomi är och hur mycket jag har råd att lägga undan. Men nån gång, inom en inte alltför lång framtid, så ska jag ha ett eget bowlingklot. Så jag tror det blir torsdag och fredag, som jag tränar den här veckan också. Det blir kul för Helen gör dag på torsdag och då får hon följa med och bowla för första gången. Det blir kul att visa vad det är jag håller på med och hur långt jag har kommit i min träning. Nu har jag ju dock en bra bit att jobba för att komma dit jag var före uppehållet, men det gör inget, jag fick tillbaka glöden i uppehållet i gengäld, så det blev något bra av det.
I övrigt den här veckan har det varit mycket spel och TV. Jag har väl lika många vinster som jag har förluster ungefär, så det är väl varken bra eller dåligt spelresultat. Det har varit Yatzy och min barndomsgrej också – Bamse och Honungsjakten – där vann jag två av tre matcher, så där får jag var nöjd. Sen har jag köpt in två nya spel den här veckan. Roligt för mig, men inte bra för ekonomin! Det är ett spel som heter ”Ryktet går” ungefär som Pictionary, tror jag, det är att man ska rita och de andra ska gissa. Det är väl lite mer modernt kanske. Sen har jag köpt familjeupplagan på ”När då, då?” – det är roligt! Jag har alla tre upplagorna som finns ute nu. Lite snobbigt kanske, men ändå! Jag tycker det är roligt kan bero på att jag är ganska duktig och jag vinner ganska ofta. Men så ska man egentligen inte säga, för då vinner man inte, bara för det!
Jag harvar fortfarande på med mina böcker, jag börjar läsa på nåt, men sen tycker jag inte att det är intressant och så byter jag bok och så är det likadant igen. Ända sen den 23 december, när farmor gick bort, så har jag endast läst en enda hel bok och det är Åsa Tönne, det är den som jag har skrivit om tidigare, ”Jag gråter inte, det är bara tårarna som rinner”. Den lyckades jag komma igenom hela, för att den var gripande, men jag har inte kommit igenom någon annan bok, som sagt, men det får väl vara så. Men jag antar att det har med mitt mående att göra, men det förvånar mig lite, för tidigare har jag alltid kunnat läsa och kopplat bort allt annat, men just nu går inte det heller. Men det får väl vara så ett tag.
Däremot så håller jag på med min gamla favoritserie ”Skilda världar”. Den har jag kollat på ungefär 71 gånger! Jag har alla boxar och alla avsnitt. Så första skivan blir väl snart repig p g a överanvändning, tror jag! Så den tycker jag om. När den gick på TV så gick den 1996 – 2002. Den finns på DVD nu. Den har dels kommit ut i 15 boxar, men 5 skivor i varje, och de sista boxarna innehåller 4 skivor. Sen har den kommit ut i nåt annat format också, med färre boxar och mer skivor i varje, det väljer man ju vilket man föredrar. Jag valde den med fler boxar och färre skivor, för det är lättare att hålla reda på vart man är då. Men jag har ingen koll på vad det kostar nu, men jag kan inte tänka mig att den är så farligt dyr, den kostar säkert lite grand, men det väljer man ju själv om man tycker att det är värt det.
Det är väl ungefär vad jag hade att säga i det här inlägget. Nu blev det, som sagt lite djupare inlägg, än vad mina läsare är vana vid. Men jag hoppas på förståelse för det. Ni får säga till om det blir för mycket. Jag planerar att skriva några dikter, nu blev det ingen idag. Jag trodde det, men det kommer väl, av sig själv. Jag tror inte man ska styra vad man vill skriva, utan det kommer bara. Jag har varit sån sen jag var liten, det är rätt coolt! Jag tänkte inte ens när jag skrev grunden till farmors tal, utan det kom bara, det är häftigt! Sen har jag ju hjälp att skriva och rätta och så där, men det är något annat. Men innehållet har jag inget problem att få fram.
Ha det nu så bra, så hörs vi i nästa vecka igen.
Hör av er om det är något, jag hoppas fortfarande på kommentarer, men jag ska inte tjata, utan ni får kommentera när ni vill.
MVH
Thompa