Inlägg 1, vecka 3

Hej!

Jag ber om ursäkt att jag inte var inne sist, men jag hade hundra mail att kolla, det var därför det blev så, dessutom så hade jag inte mycket att skriva heller. Men nu har jag en del!

Jag vann en gång när jag hade spelkväll sist med min kompis och en gång vann min assistent. Det är alltid lika trevligt när vi spelar spel. Fast på fredag ska vi faktiskt kolla på film – det blir kul att göra något annat. Vi ska se ”Frost 1” så vi kan gå på 2:an sen. Det är kul också, för vi brukar bara ses en gång i månaden, så nu blir det en extra gång. Jag ska köpa godis och sånt, så vi kan lyxa till det lite – chips var beställt!

Jag var på ett möte om Pride igår, det är väldigt tidigt, men DHR ska ha två egna punkter på programmet, så det var förberedande möte. Det var inte så många där, det var lite tråkigt, men det blir nytt möte snart, som alla som ska var med ska delta på. Plus att det var ett ganska tidigt möte – kl 11:00. Det låter inte så tidigt, men om jag ska vara någonstans kl 11:00 så måste jag gå upp ca 8:50, så det blir tidigt, även om inte själva mötet är tidigt. Jag vill inte skriva vad det är för punkter, men det blir nog bra. Förra året blev det tyvärr inställt, för folk inte kunde delta, men nu har de frågat lite fler folk, så om det blir sjukdom så går det ändå. Jag kommer ha mycket med Pride i sommar. Jag ska tre Pride: Stockholm Pride, West Pride och Landskrona Pride. Så jag lär inte lida någon brist – men det är kul!

För mig är det Pride hela året, min kamp slutar ju aldrig! Ska man bli nöjd så måste det bli så, då ger man sig aldrig! Jag har väldigt många kompisar som tänker likadant. Nu har jag tuffat till mig lite när det gäller mitt namn och att folk inte får säga fel. Det märks redan positiva resultat, framför allt i färdtjänstsammanhang. Jag tänker att det kan vara svårt för folk att förstå, jag kan förstå det på ett vis, men på ett annat inte alls. Jag tycker inte att det borde vara någon big deal år 2020. Det känns som vi borde kommit längre. I det avseendet borde man migrera till Thailand, de är jättebra både på kirurgi och bemötande av trans, men det är nog mycket annat i Thailand som fungerar sisådär.

Enligt morfar så är det inte alls lätt med rullstol där. Men i hans område skulle det fungera. Lite mycket hjälpmedel att ta med sig, nu när jag är lite större. Det var skillnad när jag var barn, då kunde man bara ta mig under armen i princip och lyfta, men det går inte riktigt längre. Jag funderar på om man skulle köpa sig en reselift faktiskt, en investering för framtiden. Jag lär inte resa mindre nu, med tanke på att jag har kompisar lite överallt och att min nya bekantskap inte bor här, utan någon annanstans. Jag ska kolla upp lite vad de kostar och så. Den vi hade med till Finland var ju bra, den som mamma hade lånat ifrån jobbet.

Många Scandichotell har ju lift på hotellen numera, så det är bra – jättebra service. Så var det ju när vi var i Stockholm med DHR distriktet, då hade de ju lift på hotellet. Enligt dem så var det policy att alla Scandichotell skull ha en till två liftar och jag har sett det på några ställen till. Tyvärr vet jag ställen där det inte är så heller, men det kommer nog. Det är en väldigt positiv utveckling, med tanke på hur det har varit innan. Förr var ju hotellen inte så bra anpassade i Sverige.

När jag var i väg med mormor och morfar på en resa, då fick de bära mig upp för några trappor i två veckor – det var inte lätt! Jag vägde i och för sig inte jättemycket, så det fanns otillgänglighet i USA även om de är väldigt bra annars.

Nu sa jag till morfar att jag gärna åkte med honom och mormor på en resa någonstans i Sverige i en vecka eller så, vi får se vad det blir. Assistenterna åker med på ett hörn också. Jag har några förslag och han skulle också kolla upp lite. Men först ska de åka till Thailand och njuta där och sen komma hem och komma till ro i sin nya lägenhet, som förövrigt ser ganska trevlig ut. Jag har fått en massa fina bilder, till min platta, så jag har sett hur det ser ut med möbler nu. Jag tror det blir bra även om morfar har varit väldigt orolig. Vilket jag förstår, efter att ha bott i hus i 55 år. Men de är nöjda med utsikten från balkongen i alla fall, det är alltid något! Och så slipper de massa arbeten i trädgården och sånt. Det blir nog bra. Han kommer hem någon gång i början på april, tror jag, så han är borta ganska länge, men det är de värda.

Jag slutar säga att jag ska komma iväg på bio till helgen, för det har inte blivit så. Så jag tänker om jag inte säger det så kanske det blir så. Jag har varit väldigt lat nu, jag vet inte om det handlar om att det har varit så mörkt att jag är så trött. Jag mår ok för övrigt, så det är inget sånt. Eller så har jag lärt mig att ta det lugnt och inte behöver springa ute dygnet runt. Känns lite konstigt, för jag är van att vara typ överaktiv, men det är rätt skönt också. Då kan man njuta av att göra det man verkligen vill göra istället för att göra tusen grejer halvdant.

Jag har 5–6 parsamtal i veckan som tar tid också, det kan ha med det hela att göra också. Men det känns väldigt bra att ha något att ha något att göra som är relativt arbetslikt. Det spelar ju roll för någon annan också och jag gillar ju att hjälpa till. Det är väldigt bra för mig med parsamtal. Många som inte känner till det tycker bara att det låter udda, men jag trivs jättebra med det. Jag ska gå två parsamtalskurser den här terminen. En varannan måndag och en varannan torsdag. Så det blir full fart! Man ska ju hinna med sina ”vanliga” parsamtal också. Men det går bra, vill man satsa på något så är det inte jobbigt! Jag tror jag brinner för det där. Det är väldigt tryggt format för mig. Jag kan förklara mer i ett annan inlägg, men jag skriver aldrig om vad vi pratar om, men jag kan skriva lite om grunderna och hur det går till. Parsamtal finns i Sverige, men även i stora delar av världen, så det går att ha parsamtal oavsett var i världen man bor. Det är en sysselsättning jag kan ta med mig oavsett vart jag är, bara jag har en telefon eller platta, så går det. Sen är grundtanken att man ska ses live, men det är inte alltid det går att få ihop i verkligheten. Jag kommer berätta hur kurserna går sen, men jag ska gå under hela våren, så de börjar denna och nästa vecka och håller på till mitten av juni, så det är långa kurser.

Det blir två kurser på LaSSe – det är lite mindre än vad jag brukar, men det är så det är nu, för jag vill spara mig och jag vill hinna parsamtalen på ett bra vis. Det är inte ett jobb, men väldigt viktigt, även för de andra och inget jag kan flytta på hur som helst. Vi får inget arvode eller lön, men vi har ändå ett stort ansvar. Det är ju min vän som har lärt mig från början, så det är även ett sätt att hen kan leva vidare genom det. Därför är det viktigt att jag sköter det bra, känns det som, även om jag hade gjort det ändå, men det blir ännu lite viktigare när det är så.

Nu får jag byta ämne annars blir det lite svårt att hålla rösten här. Så jag går från det här tunga till Harry Potter istället! Jag har en assistent som inte har sett dem – konstigt nog! Och jag som är filmgalen kände att jag behövde göra något åt det, så vi håller på att kolla igenom alla filmerna nu. Vi kollade på två igår, varje film är ca 2,5h, så vi var lite trötta när vi var klara! Min ambition var att kolla på Jonas Gardells nya show på tv, men den får jag kolla på en annan dag, för jag orkade inte kolla mer på tv. Då hade nog mina ögon blivit bokstavligen fyrkantiga.

Nu hade jag tydligen mycket inom mig idag för nu är det plötsligt långt här och jag har lite mer att säga!

Jag är färdigt nu med Stina Wolters bok ”Kring denna kropp”. Den var inte lika tung i slutet som den var fram till mitten på boken, det var skönt! Nu läser jag: ”Såna som du ska inte vara här” av Marika Carlsson. Jag vill inte skriva så mycket om den, för jag vet att den är ganska ny och det är nog många som vill läsa den. Men hon är i alla fall en känd komiker och är även känd i hbtq-världen. Hon har lett QX-galan några gånger. Hon är adopterad, så hon har en annan hudfärg än sin övriga familj så hon har skrivit om hur hon har upplevt det och hur hon har blivit bemött av samhället. Men också hur det var när hon var i sitt hemland. Jag kan rekommendera den! Med tanke på mitt liv och Jonas och Fias barn och adoption, så är det väldigt intressant. Jag har sträckläst nu, och är klar med halva efter två dagar. Jag sover inte så mycket – typ 4 – 5 timmar, men det går bra i en period, jag är inte orolig, det är nog bara en fas. Det är mycket känslor i livet nu, så det är nog det, men det är mycket positiva känslor också.

Det sista jag vill skriva är att jag ska till min väns gård och tända ett ljus och lägga en plastblomma, om jag inte blåser bort. Jag ska även ställa de lyktorna som mamma och pappa var snälla att köpa, de var jättefina. Det blir bra!

Sen blir det mer Harry Potter, två filmer kanske.

Jag kommer in på fredag igen, nästa gång. Jag hoppas att ni inte blir alltför ledsna när jag är borta. Jag tror jag ska skriva på Facebook på torsdag, om jag inte glömmer bort det. Tyvärr kom det inget förra torsdagen, för då glömde jag. Men Facebook är en ny grej i mitt liv, så det är därför det tar tid att få in en ny vana!

Ha det bra så hörs vi snart – gör något kul, det hjälper mot allt!

 

Många varma kramar

 

Thomas W

Allmänt | |
Upp