thompascirkusliv.

Hej,

Jag hinner inte så mycket idag tyvärr. Jag hade mycket mail att svara på i vanlig ordning. Men jag ska gå av mitt styrelseuppdrag för DHR i mars så då blir det inte riktigt lika mycket mail tror jag.
 Så det blir kort inlägg idag och det blev inget förra tillfälle jag hade Taltjänst här för då hade jag mängder med mail

Jag har kommit igång att gå på bio igen. Jag hade ju ett långt uppehåll. Om man bortser från de här 2 filmerna jag varit på nu så har jag inte varit på bio sedan mitten av oktober. Det beror ju delvis på att jag har så mycket parsamtal, men det beror också på att jag hade Ros i november och då har jag problem med att jag somnar lätt i mörker, 2–3 månader efter att jag varit sjuk. Så jag vill inte kasta pengarna i sjön. Det är skönt att sova men inte på en biograf! Men det har gått bra nu och det är jag glad för. Jag har sett Doktor Dolittle. Den var bra, bättre än originalet enligt mig. I alla fall så som jag minns den gamla Doktor Dolittle. Alternativt var jag kanske för lite, så jag inte fattade riktigt.På lördag ska jag gå på den nya Lasse-Majafilmen och sedan Sune om jag hinner innan den slutar gå. Och ”En del av mitt hjärta”. Det är dom jag har på gång.
Jag mår mycket bättre om jag kommer iväg på bio. Det blir min avkopplingsmöjlighet. Från parsamtalen och från assistenterna. De är visserligen med mig då, men man tittar på filmen istället för att prata. Det blir ändå på ett annat vis.

Jag vill inte skriva här exakt, men det händer mycket bra grejor nu. Jag håller på att äntligen få snurr på neuropsykiatriska utredningen verkar det som. 
Det känns bra att äntligen få hjälp. Sedan får vi se vad de kommer fram till, det är en annan sak.

I övrigt sär det mesta som vanligt. Min positiva inställning till Facebook har inte släppt. Jag gillar fortfarande det. Speciellt att spela Fia på Facebook. Det är roligt. Jag var på väg att gå upp en level nu. Jag skriver mer om det när det händer något.

Jag började rullstolsdans igår. Det är jättelänge sedan jag dansade men jag var jätteduktig förr. Det är något annat att dansa i Permobil än att dansa i en liten manuell stol. Det har jag ju insett. Men de som är våra tränare där säger att jag har det i mig och att jag kan bli duktig även i elrullstol. Det är bra träning för mig också för vanligtvis så när man har manuell stol så är det den gående som för. Alltså som bestämmer vart man ska och i vilken riktning. Men när jag är i elrullstol så är det jag som för. Så det är kul och något nytt att lära sig. Och bra träning för min perceptionsstörning. Sedan är det givetvis ett samarbete ändå. Det får man ju hoppas. Mina assistenter vet ju vad jag fixar och inte i riktningar och sånt.
Men det är en tävling i Holland nästa år, 2021 som de tror att jag kunde satsa på. Då är det mest elrullstolar så att det är kul. Sedan får vi se om jag kommer så långt men går jag in för det kommer jag att lyckas. Jag vet det.
Min familj kommer ju att hamna i lite separationsångest=😊 då för jag kommer inte hem den påsken i så fall – det är då tävlingen är.
Det blir lite tråkigt att jag inte kan gå i kyrkan och träffa dem. Men jag får uppleva grejen med tävling och det är underbart. Kanske att min familj och de av er som kan, vill åka med och titta på mig då. Det vore ännu roligare. Det är svårt att säga nu hur livet ser ut om lite mer än ett år, men jag vill satsa på det i alla fall. Men jag vill satsa på det i alla fall. Och det var kul att tränarna tror att jag har kompetens för det. Nu är det bugg vi kör, men vi ska börja med gammeldans; Vals, schottis, hambo och snoa. Och säkert något mer som jag har glömt. Jag ska få lära mig tango också. Hur man nu gör tango i rullstol men det ska bli kul. Vi ska köra alla 10 standarddanserna. Jag inser nu hur mycket jag saknat dansen, så jag misstänker att det kommer bli min nya hobby. Så nu har jag handarbete, bio, dans och kyrkan som är viktigast. Sen är bloggen med på ett hörn. Som alla märkt skriver jag mycket när jag skriver, men kanske inte lika frekvent numer. Man kan inte hinna med allt, man kan inte orka med allt heller. Det var en bra lärdom när jag åkte på alla de här infektionerna. Men det känns bra nu på ett vis för jag har ju penicillin förebyggande mot rosfeber och behöver inte oroa mig för att de infektionerna ska komma när som helst utan det är under kontroll. Sen ibland känner jag av lite försymtom när jag blir trött men inte mer än att det går att hantera. Det är alltså inte rödhet jag menar utan tröttheten och att jag blir yr med mera. Allt kan jag inte skriva här för då blir vi aldrig klara
Men det känns som att jag gör det som är viktigt för mig och inte allt möjligt. Nu är jag bara aktiv och inte överaktiv längre. Skämt åsido men det ligger lite sanning i det också.

Mina tankar på att jag vill studera har gått och lagt sig. Nu är jag så nöjd med parsamtal och blogg och sånt så nu struntar jag idet. Det känns som jag gör samma saker som jag hade gjort om jag hade fått en utbildning – så jag är nöjd.

Nu har jag sjukersättning, men jag är inte utan meningsfull sysselsättning. Det har gjort mycket för mitt liv faktiskt.

Nu hinner jag inte skriva så mycket mer, men vill säga att jag har läst ”Klättra så högt du vill, för du är ju ändå redan död” den var lika tragisk som mina böcker brukar vara och jag är inte riktigt i form för att skriva om den. Det får jag göra en annan dag.
 Men nu läser jag faktiskt inte om döden eller något annat tragiskt. Nu läser jag en roman om kärleksproblem ” Nej och åter nej” av Nina Lykke och jag behöver inga näsdukar. Jag vet inte när det hände sist – att boken inte var tragiskt. Sedan är relationsproblem tragiskt men på ett annat vis. Ingen jättestor smärta och ingen död heller oftast.

Nu får jag avrunda annars hinner jag inte rätta. Men jag kommer in redan på fredag igen så ni behöver inte gråta blod för att jag är borta så länge. Däremot efter det tror jag det tar en vecka eller så om inte jag är fel ute.

Men ni får ta hand om er och i Göteborg kan ni njuta av solljus. I andra delar av Sverige kan man njuta av eller hata snö. Det beror på hur man är. Ta på er bra för det är kallt även om det ser fint ut. Ta hand om varandra så hörs vi snart. Hör av er om det är något. Kommentera gärna, med respekt, tack. Många varma kramar,

Thomas W.